När lagar och förordningar ändras behöver ny kunskap inhämtas, men också diskuteras. Nya ansvarsområden skapas och det är fler parter inblandade i de nya processer som tar form. Vi försöker därför få till en bredd i talarlistan som representerar branschen.
— Margaretha Rhodin, CEO, Swedish Hydro Solutions
Miljökvalitetsnormer och hur de tillämpas i praxis
De nya och skärpta regelverken väcker många frågor om hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas i praktiken. Just detta var ett återkommande tema under SweWater Summit – inte minst i det uppskattade föredraget av Annika Ekvall, vattenvårdsdirektör vid Vattenmyndigheten Västerhavet, som pratade om miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa juridiskt bindande mål för vattenkvalitet styr planering, tillståndsprövning och åtgärdsarbete. Normerna skyddar hela vattenmiljön och är avgörande för att uppnå god status och långsiktig hållbarhet – samt för att Sverige ska kunna leva upp till kraven i EU:s vattendirektiv.
Föredraget följdes av juristerna Jorunn Sjölund Jurado och Sascha Andersson från Magnusson Advokatbyrå som fördjupade sig i försämringsförbudet – ett centralt begrepp inom vattenrätten som direkt kopplar till miljökvalitetsnormerna. Det innebär i praktiken att ingen verksamhet får försämra en vattenförekomsts status eller äventyra möjligheten att uppnå god status. Genom rättsfall från både EU-domstolen och svenska domstolar visade Jorunn och Sascha hur strikt regelverket faktiskt tolkas, och hur viktigt det är att verksamhetsutövare har god kännedom om aktuell vattenstatus och är väl förberedda i dialogen med myndigheter.
Ökat fokus på PFAS
Ett annat område som fick stort utrymme under årets summit var PFAS. Tove Mallin, enhetschef för samhällssäkerhet och senior forskare vid RISE, presenterade bland annat resultat från det nationella forskningsprojektet Testbed PFAS, där olika reningstekniker testats i både labb- och pilotskala. Projektet, som genomförts i samarbete med bland andra Försvarsmakten, visade goda resultat för tekniker som jonbyte och kolbaserad rening.
Även Niklas Törneman från Sweco bidrog till PFAS-diskussionen, med fokus på källspårning av PFAS i dagvatten. Genom att använda provtagning och analysmetoder visade han hur föroreningskällor i urbana miljöer kan identifieras och kartläggas – ett arbete som är avgörande för att möta de skärpta gränsvärdena på både nationell och EU-nivå.
Vi funderar ständigt på vilka kontakter har vi och vilka lösningar som finns. När vi såg den här agendan kände vi att ’Det här är ju solklart’
Alla presentationer på dagsschemat är relevanta för oss.
— Fabian Alfvengren, Project Manager WSP, deltagare 2024
Teknik som möjliggörare
Utöver regelverk och föroreningar lyftes även tekniska lösningar fram. Jakob Sjöberg från Swedish Hydro Solutions berättade om hur biopolymeren kitosan förändrat förutsättningarna för vattenrening i USA, och hur tekniken vidareutvecklats i Sverige med lägre kostnader, ökad tillförlitlighet och användarvänlighet. I många amerikanska delstater klassas kitosan som Best Management Practice (BMP), vilket innebär att det är en metod som godkänts av delstatsregeringen för att uppfylla kraven i den federala vattenlagstiftningen, Clean Water Act – en lagstiftning som i många avseenden kan likställas med EU:s ramdirektiv för vatten.
Teknikens roll förstärktes ytterligare i en presentation från Joel Wanemark och Helen Galfi vid IVL Svenska Miljöinstitutet. De visade upp flera innovativa lösningar för urban vattenhantering, bland annat digitala tvillingar för avloppsnät, avancerad rening av PFAS och läkemedelsrester samt realtidsövervakning med sensortekniken Turbinator. Genom pilotförsök vid testanläggningen SWIC utvecklas lösningar som kan implementeras i verkliga miljöer.
Vattenrening i praktiken
Hur en del av teknikerna fungerar i praktiken belystes i föredraget av Andreas Johansson, funktionsansvarig miljö vid Västlänken. Han gav en inblick i hur vattenrening hanteras i ett av Sveriges mest komplexa infrastrukturprojekt, etapp Rosenlund i Västlänken. Projektet innebär omfattande bergarbeten, schakt, borrning, markförstärkningar och gjutning, vilket sammantaget genererar stora mängder processvatten med varierande föroreningsinnehåll.
Andreas beskrev hur de byggt upp robusta reningslösningar med bland annat slurrypooler, centrifuger och vattenmagasin för att kunna reglera flöden och möta skiftande utsläppskrav. Föredraget visade tydligt hur tekniska lösningar, tydliga ansvarsförhållanden och praktisk erfarenhet samverkar för att möjliggöra effektiv vattenrening i en komplex och föränderlig byggmiljö.
Som en förlängning av detta praktiska perspektiv lyftes även vikten av att förstå och ha kontroll över ledningssystemen – både inom byggområdet och ut mot recipienterna. Kristina Hargelius från Tyréns presenterade hur den digitala plattformen Terra Eye kan användas för att visualisera och analysera vad som döljer sig under markytan. Genom att kombinera befintlig data med ny information från 3D-markradar skapas en detaljerad bild av ledningar, objekt och osäkerheter i marken. Plattformen möjliggör bättre planering, säkrare arbetsmiljöer och effektivare projektgenomförande.