PFAS-ämnen

PFAS är en av de mest omdiskuterade föroreningarna i vatten just nu. Ämnesgruppen består av tusentals olika varianter, som kännetecknas av att de är extremt svårnedbrytbara. De har använts i allt från brandskum och impregnering till industriella processer och konsumentprodukter. Resultatet är att spår av PFAS idag kan hittas i mark, vatten och även i människor och djur.

PFAS kallas ofta ”evighetskemikalier” eftersom de inte bryts ner i naturen. När de väl hamnar i vatten blir de kvar under mycket lång tid och kan spridas vidare i ekosystemen. Flera PFAS-ämnen misstänks vara skadliga för människor och djur, bland annat genom att påverka immunförsvar, fortplantning och hormonsystem. Eftersom ämnena är vattenlösliga kan de också transporteras långa sträckor från den plats där de släppts ut. Många PFAS-varianter är redan idag reglerade eller på väg att förbjudas inom EU, eftersom de är såpass hälsofarliga.

Var kommer PFAS ifrån?

PFAS har använts i en rad olika produkter och processer. Brandskum på flygplatser och övningsfält är en av de vanligaste källorna, men ämnena finns också i textilimpränering, livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel och olika industriprocesser. I dag återfinns PFAS i både mark, grundvatten och ytvatten – ofta som en rest från äldre verksamheter men även från pågående utsläpp1

Olika teknik för olika kolkedjor

Utmaningen med PFAS ligger både i de mycket låga halterna och i den stora variationen mellan de tusentals olika varianterna. PFAS brukar delas in efter hur långa kolkedjor de bildar – och längden på dessa avgör också vilka vattenreningsmetoder som passar bäst. Eftersom halterna i vatten är så små, ofta på nanogramnivå, behöver man em verifierat pålitlig reningsteknik.

PFAS är därmed en förorening som ställer högre krav på vattenrening än mycket annat – och som kommer att vara en mycket viktig fråga under lång tid framöver.

De längre kedjorna kan oftast fångas upp i filtermaterial, men korta och ultrakorta varianter riskerar att tränga igenom reningsstegen. Swedish Hydro Solutions har system som bygger på både aktivt kol och på jonbytarmedia. Oftast fungerar en kombination av de båda teknikerna bäst. med kolfilter som det första steget. Eftersom korta kolkedjor snabbare bryter igenom det aktiva kolet kompletterar jonbytarmedia-tekniken på ett fint sätt. Resinet i en sådan lösning är mycket effektivt  mot korta kolkedjor, men det gäller att väga varje enskilt projekt  för sig.

Kolfilter eller jonbytarmedia?

Kolfilter renar både korta och långa kolkedjor, men filtret blir ganska snabbt mättat så att de korta kolkedjorna bryter igenom. Filtret kan dock fortsätta vara effektivt mot långkedjug PFAS lång tid efter första genombrytningen. För att få en fullgod rening behöver man alltså byta filtermedia ofta.

Jonbytarmedia består av ett särskilt resin som är elektriskt laddat. Metoden är effektiv mot kortkedjiga PFAS men initialt kostsamt om man jämför med aktivt kol. Fördelen med de anläggningar Swedish Hydro Solutions erbjuder är att resinet kan renas och återaktivieras på plats inuti själva anläggningen, istället för som i vanliga fall  transporteras bort till en specialanläggning för destruktion.

Man behöver därför göra en kalkyl på parametrar som bland annat  vattenflöden, projektets längd och föroreningsgrad för att se vilken lösning som passar bäst i varje specifikt fall.

Swedish Hydro Solutions har stor erfarenhet av PFAS-rening från projekt över hela landet, och vi hjälper gärna till att diskutera en lösning för ditt specifika fall.

Fördjupningar om PFAS