Vattendirektivet

Vattendirektivet, även kallat EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), är EU:s gemensamma regelverk för skydd och förvaltning av vatten. Direktivet syftar till att förbättra och bevara kvaliteten i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten så att framtida generationer får tillgång till vatten av god kvalitet i tillräcklig mängd.

Genom vattendirektivet ställs krav på medlemsländerna att skydda vattenförekomster från försämring, minska påverkan från föroreningar och arbeta för att uppnå en god ekologisk och kemisk status i vattenmiljön.

Målen med EU:s vattendirektiv

Målen med direktivet är att:

  • Skydda alla former av vatten i EU, inkluderat yt-, grund- och inlandsvatten samt vatten i övergångszoner
  • Återställa ekosystemen i och kring dessa vattenförekomster
  • Minska föroreningarna i vattenförekomsterna
  • Garantera en hållbar vattenanvändning av både enskilda och företag

Ytvatten= allt inlandsvatten utom grundvatten, vatten i en övergångszon och kustvatten.

Grundvatten= allt vatten under markytan.

Inlandsvatten= allt stillastående eller strömmande vatten på markytan.

Vatten i övergångszon= ytvatten i närheten av flodutlopp som är delvis salthaltigt men innehåller betydande flöden av sötvatten.

Vattendirektivet i Sverige

Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) spelar en central roll i Sveriges implementering av EU:s vattendirektiv. Förordningen fungerar som ett styrdokument för hur vattenförvaltningen ska organiseras och genomföras.

Förutom vattenförvaltningsförordningen har Sverige anpassat flera andra lagar och regler för att fullt ut implementera EU:s vattendirektiv. Detta inkluderar miljöbalken, särskilda förordningar, samt föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet sker på flera nivåer, nationellt, regionalt och lokalt, för att skydda och förbättra vattenresurser i linje med direktivets mål.

 

Vattendirektivet

Kvällsvy över Stockholm

Tillsynsmyndigheternas roll

EU:s vattendirektiv ställer tydliga ansvarskrav på nationella tillsynsmyndigheter. Dessa myndigheter måste kartlägga enskilda avrinningsområden inom sina territorier, vilket innebär att identifiera de geografiska områden där vattenflöden samlas och leds till specifika flodsystem. De ska också utse ansvariga myndigheter för förvaltningen av flodområden i enlighet med EU:s riktlinjer.

Vidare har tillsynsmyndigheterna ansvar för att bedöma egenskaperna hos varje avrinningsområde och fastställa referensvärden för olika typer av vattenförekomster för att kunna avgöra deras status. De behöver även utvärdera påverkan från mänskliga aktiviteter samt genomföra ekonomiska analyser av hur vattenresurser används.

En annan central uppgift är att övervaka vattenkvaliteten och statusen inom varje avrinningsområde regelbundet. Myndigheterna ska dessutom identifiera och registrera skyddade områden, såsom dricksvattentäkter, som kräver särskilda åtgärder.

För att säkerställa en hållbar förvaltning ska tillsynsmyndigheterna utarbeta och genomföra så kallade avrinningsområdesplaner. Dessa planer syftar till att undvika försämring av ytvatten, skydda och förbättra grundvattenresurser samt bevara skyddade områden. Dessutom ska de se till att kostnader för vattentjänster täcks, vilket både bidrar till effektiv resursanvändning och tillämpningen av principen om att förorenaren betalar.

Slutligen har de även ansvar för att informera och involvera allmänheten i arbetet med avrinningsområdesplanerna. Detta görs genom konsultation och dialog för att säkerställa transparens och delaktighet.

Vattendirektivet

Sveriges vattenmyndigheter och vattendistrikt

För att utse ansvariga tillsynsmyndigheter i Sverige har vattnet som gränsar till landet delats in i fem distrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. I varje distrikt är en länsstyrelse utsedd att fungera som vattenmyndighet. Dessutom finns det i varje vattendistrikt en vattendelegation som fattar beslut åt vattenmyndigheterna.

Arbetet som myndigheterna utför syftar bland annat till att kartlägga och analysera vattenförekomsternas status samt hur mänsklig påverkan påverkar denna status. Vattenmyndigheterna samarbetar nära i vissa frågor, exempelvis när de tar fram åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Andra frågor planeras och genomförs inom respektive distrikt, särskilt när det handlar om samverkan mellan lokala och regionala aktörer.

Du kan läsa mer om vattendirektivet här (eng): https://environment.ec.europa.eu/topics/water/water-framework-directive_en

Har du frågor om vattendirektivet?

Planerar du inför ett projekt och vill veta mer om vilka regler som gäller?
Kontakta oss så kan vi hjälpa dig hitta rätt väg fram, eller guida dig vidare till rätt instans.

Mer under ”Lagar och regler”

Regelverk

Lagar och regler

Vattenrening styrs av flera olika regelverk i Sverige. Här får du en översikt över de lagar, direktiv och krav som påverkar projektens utsläpp och hantering.

Industriutsläppsdirektivet (IED)
Regelverk

Industriutsläppsdirektivet

Industrial Emissions Directive reglerar utsläpp från industriella verksamheter i hela EU. Här får du en översikt över hur direktivet fungerar.

Regelverk

Miljökrav driver innovation

Strängare amerikanska miljökrav blev startskottet för ny teknik inom vattenrening. Här berättar vi hur lagstiftning och innovation gick hand i hand.